Vi äter en gemensam middag på restaurangen Al San Giovanni i Asti på tisdagkvällen. Restaurangen ligger helt nära hotellet, på Via Guttuari 12.
Här får vi prova några viner. Det första är Valdobbiadene Prosecco Superiore, DOCG, Borgo Molini, Extra Dry.
Därefter får vi prova ett Chardonnay från Piemonte, Scagliola, Casot dan Vian, DOC, 2012, som är ett ståltankslagrat vin.
Nästa vin vi provar är La Rustia, Erbaluce di Caluso, 2013, från Orsolani, framställt av Erbalucedruvan. Detta är ett krispigt och mineraliskt vitt vin från Piemonte.
Därefter får vi smaka på Rovereto Gavi, 2013, från Michele Chiarlo. Detta är ett vitt vin som är framställt av Cortesedruvan. Till detta vin blir vi serverade en fiskbit med någon slags grönsaksröra.
Sist provar vi Kabir, Moscato di Pantelleria, 2011, från Donnafugata. Detta är ett dessertvin av druvan Zibibbo (Moscato d'Alessandria).
Middagen avslutas med en liten kopp kaffe.
"Ciabot" betyder ett litet hus ute på fälten, och "brico" betyder toppen på kullen. Inom italienskan finns många olika dialekter. Italien är en ung nation som enades så sent som 1861. Det tog tio år innan vissa delar av Italien inkorporerades i landet. Italienska språket har haft inflytande från olika håll. I söder har man haft inflytande av arabiska, spanska och grekiska. Här i Piemonte påminner språket mycket om franska. I Apulien är språket likt gammelgrekiska. Människor i de olika delarna förstår inte de olika dialekterna och det finns italienare som inte pratar italenska, t ex de från Sydtyrolen pratar väldigt likt tyska. Ofta pratar man en dialekt hemma och italienska på jobbet och i skolan. Italienarna lärde sig italienska efter att TV:n introducerats, när det visades språkkurser i italienska under de första åren. Toscana är den enda regionen där man pratar italienska, t ex i Florens där man inte har någon annan regional dialekt.
Man ser nästan inte den italienska flaggan någonstans i Italien, utan det är lokala flaggor man använder. Undantaget är när det är fotbolls-VM, för då är alla italienare, och alla förstår italienska fotbollstermer. Det blommar upp diskussioner om de lokala dialekterna ibland, där ett parti, Lega Nord, vill ha en egen stat. De vill att man ska lära ut de lokala dialekterna i skolan. Italien är ett uppdelat land, så att det är då bra att ha ett gemensamt språk.
Muscato d'Asti är det perfekta frukostvinet, med en doft av rosor och blommor. Man ska inte blanda ihop Muscato d'Asti med Asti Spumante (även om man tog bort Spumante 1994). Muscato d'Asti är ett finare vin, där man inte får tillsätta socker. Det får bara komma från ett speciellt område och det har en lägre alkolholhalt, max 6,5 procent. Druvan heter Muscat (Muscat Blanc) och genomgår en lätt pressning, pneumatiskt. Det innebär att druvorna jäses med tryck på låg temperatur. Jäsningen pågår tills vinet kommer upp i 5,5 procent alkohol, och då filtreras jästen bort. Den potentiella alkoholhalten ska vara 11 procent, och det ska vara 17 g socker kvar. Asti Spumante görs också på druvan Muscat, men Spumante har 7 - 9,5 procent alkoholhalt. Spumante jäser också under högre tryck, får större bubblor, och man får tillsätta socker. Man producerar tre miljoner liter Muscato d'Asti, och 75 miljoner Asti. Asti dricks mycket till jul och till påsk dricker man Muscato d'Asti. Det är alltså viktigt att hålla isär dessa båda viner.
Det finns också andra typer av Muscato. I Piemonte är det den vita typen som framställs, men det finns också en rosa och en gul typ. I Toscana finns den gula typen, Mascadello men den håller på att försvinna. Moscato di Pantelleria, som vi provade till middagen under kvällen, kommer från den lilla ön söder om Sicilien, 60 km från Tunisien. Det finns en lång tradition bakom Moscato di Pantelleria då druvorna torkas i solen tills de förlorar 50 procent av vätskan. Därefter pressas druvorna, och man får en restsötma i vinet. Vinet har en smak av aprikoser, fikon och dadlar.
Det finns också andra typer av dessertviner som inte görs av Muscatodruvan, t ex Vin Santo och Recioto som kommer från norra Italien. Recioto kommer från Venetien, och det finns både en röd och en vit variant. Det finns flera olika Recioto som görs på flera olika druvsorter, och lagras på ekfat (barrique). Vin Santo kommer från Toscana m fl områden. Jäsningsprocessen är olika i olika områden. Antingen hänger man upp druvorna eller lägger dem att torka. De ädelrötas som man gör med Sauternes, då de förlorar vätska. Gråröta är negativt, då druvor som angrips faller ner på marken. När druvorna torkat klart sker jäsningsprocessen i torkningslokaler där temperaturen varierar mycket. Vinet lagras sedan i Caratelli på 25 liter. Jäsningen avstannar under vintern när det blir för kallt och under sommaren när det blir för varmt. Faten är förslutna, och vinet får en bakteriehinna. När jäsningen sedan börjar igen slås bakteriehinnan sönder. Detta är typiskt för Vin Santo, och traditionellt. Jäsningen sätter alltså igång och avslutas gång på gång. Appassimento är en annan typ av vin som kommer från Valpolicella, där druvorna torkas i tre till fyra månader, tills 30 - 50 procent av vätskan försvinner. I Apulien produceras ett halvsött vin, Vendemmia Tardivo.
Här får vi prova några viner. Det första är Valdobbiadene Prosecco Superiore, DOCG, Borgo Molini, Extra Dry.
Nästa vin vi provar är La Rustia, Erbaluce di Caluso, 2013, från Orsolani, framställt av Erbalucedruvan. Detta är ett krispigt och mineraliskt vitt vin från Piemonte.
Därefter får vi smaka på Rovereto Gavi, 2013, från Michele Chiarlo. Detta är ett vitt vin som är framställt av Cortesedruvan. Till detta vin blir vi serverade en fiskbit med någon slags grönsaksröra.
Sist provar vi Kabir, Moscato di Pantelleria, 2011, från Donnafugata. Detta är ett dessertvin av druvan Zibibbo (Moscato d'Alessandria).
Middagen avslutas med en liten kopp kaffe.
"Ciabot" betyder ett litet hus ute på fälten, och "brico" betyder toppen på kullen. Inom italienskan finns många olika dialekter. Italien är en ung nation som enades så sent som 1861. Det tog tio år innan vissa delar av Italien inkorporerades i landet. Italienska språket har haft inflytande från olika håll. I söder har man haft inflytande av arabiska, spanska och grekiska. Här i Piemonte påminner språket mycket om franska. I Apulien är språket likt gammelgrekiska. Människor i de olika delarna förstår inte de olika dialekterna och det finns italienare som inte pratar italenska, t ex de från Sydtyrolen pratar väldigt likt tyska. Ofta pratar man en dialekt hemma och italienska på jobbet och i skolan. Italienarna lärde sig italienska efter att TV:n introducerats, när det visades språkkurser i italienska under de första åren. Toscana är den enda regionen där man pratar italienska, t ex i Florens där man inte har någon annan regional dialekt.
Man ser nästan inte den italienska flaggan någonstans i Italien, utan det är lokala flaggor man använder. Undantaget är när det är fotbolls-VM, för då är alla italienare, och alla förstår italienska fotbollstermer. Det blommar upp diskussioner om de lokala dialekterna ibland, där ett parti, Lega Nord, vill ha en egen stat. De vill att man ska lära ut de lokala dialekterna i skolan. Italien är ett uppdelat land, så att det är då bra att ha ett gemensamt språk.
Muscato d'Asti är det perfekta frukostvinet, med en doft av rosor och blommor. Man ska inte blanda ihop Muscato d'Asti med Asti Spumante (även om man tog bort Spumante 1994). Muscato d'Asti är ett finare vin, där man inte får tillsätta socker. Det får bara komma från ett speciellt område och det har en lägre alkolholhalt, max 6,5 procent. Druvan heter Muscat (Muscat Blanc) och genomgår en lätt pressning, pneumatiskt. Det innebär att druvorna jäses med tryck på låg temperatur. Jäsningen pågår tills vinet kommer upp i 5,5 procent alkohol, och då filtreras jästen bort. Den potentiella alkoholhalten ska vara 11 procent, och det ska vara 17 g socker kvar. Asti Spumante görs också på druvan Muscat, men Spumante har 7 - 9,5 procent alkoholhalt. Spumante jäser också under högre tryck, får större bubblor, och man får tillsätta socker. Man producerar tre miljoner liter Muscato d'Asti, och 75 miljoner Asti. Asti dricks mycket till jul och till påsk dricker man Muscato d'Asti. Det är alltså viktigt att hålla isär dessa båda viner.
Det finns också andra typer av Muscato. I Piemonte är det den vita typen som framställs, men det finns också en rosa och en gul typ. I Toscana finns den gula typen, Mascadello men den håller på att försvinna. Moscato di Pantelleria, som vi provade till middagen under kvällen, kommer från den lilla ön söder om Sicilien, 60 km från Tunisien. Det finns en lång tradition bakom Moscato di Pantelleria då druvorna torkas i solen tills de förlorar 50 procent av vätskan. Därefter pressas druvorna, och man får en restsötma i vinet. Vinet har en smak av aprikoser, fikon och dadlar.
Det finns också andra typer av dessertviner som inte görs av Muscatodruvan, t ex Vin Santo och Recioto som kommer från norra Italien. Recioto kommer från Venetien, och det finns både en röd och en vit variant. Det finns flera olika Recioto som görs på flera olika druvsorter, och lagras på ekfat (barrique). Vin Santo kommer från Toscana m fl områden. Jäsningsprocessen är olika i olika områden. Antingen hänger man upp druvorna eller lägger dem att torka. De ädelrötas som man gör med Sauternes, då de förlorar vätska. Gråröta är negativt, då druvor som angrips faller ner på marken. När druvorna torkat klart sker jäsningsprocessen i torkningslokaler där temperaturen varierar mycket. Vinet lagras sedan i Caratelli på 25 liter. Jäsningen avstannar under vintern när det blir för kallt och under sommaren när det blir för varmt. Faten är förslutna, och vinet får en bakteriehinna. När jäsningen sedan börjar igen slås bakteriehinnan sönder. Detta är typiskt för Vin Santo, och traditionellt. Jäsningen sätter alltså igång och avslutas gång på gång. Appassimento är en annan typ av vin som kommer från Valpolicella, där druvorna torkas i tre till fyra månader, tills 30 - 50 procent av vätskan försvinner. I Apulien produceras ett halvsött vin, Vendemmia Tardivo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar